SORKK-analys – så förstår du beteendets funktion

Om KBT hade ett enda verktyg som spelade huvudroll, så vore det den funktionella analysen: i Sverige oftast använd i formatet SORKK. Analysen svarar på frågan varje KBT-terapeut ställer först: "Vad är det som håller det här beteendet vid liv?" Här är hur du bygger en klinisk SORKK som faktiskt fungerar.

Vad står SORKK för?

• S – Stimulus (utlösande situation, både yttre och inre).
• O – Organism (personens sårbarheter, tolkningar, kroppsliga tillstånd i stunden).
• R – Respons (det beteende som faktiskt utfördes – synligt eller mentalt).
• K – Kortsiktiga konsekvenser (vad hände direkt – lättnad, distraktion, undvikande?).
• K – Långsiktiga konsekvenser (vad blev priset över tid – förlorade relationer, snävat liv, förvärrat problem?).

Varför just SORKK och inte bara ABC?

ABC (Antecedent–Behavior–Consequence) beskriver vad som föregår ett beteende, själva beteendet och dess konsekvenser. SORKK används i svensk klinisk KBT inom en tradition av utvidgad beteendeanalys med bland annat Kanfer och Saslow som tidiga företrädare. Organismdelen tar med personens förutsättningar. I den version som beskrivs här delas konsekvenserna i kortsiktiga och långsiktiga. Andra SORKC-varianter skiljer mellan kontingens och konsekvens. Kortvarig lättnad kan förstärka undvikande trots långsiktiga nackdelar, men beteenden kan också vidmakthållas av andra inlärningsprocesser.

Exempel: paniksyndrom

En patient med paniksyndrom lämnar tunnelbanan halvvägs eftersom hjärtat rusar. Så ser SORKK ut för det tillfället:

• S: I tunnelbanevagn, långt mellan hållplatser, varmt och trångt.
• O: Har inte sovit ordentligt. Tolkar rusande hjärta som "det händer nu". Har senaste veckan läst om plötslig hjärtdöd.
• R: Kliver av vid nästa station, sätter sig på en bänk, ringer partner.
• K (kort): Ångesten sjunker inom några minuter. Lugnar sig. Undviker det obehagliga.
• K (lång): Bekräftar hjärnan i att tunnelbanan är farlig. Undviker fler platser. Radien krymper. Nästa panikattack kommer snabbare.

Så bygger du en klinisk SORKK

1. Välj ett konkret tillfälle

Aldrig "när jag känner ångest". Alltid "i går klockan 15:20 när jag skulle ta bussen hem". Ju mer konkret, desto bättre analys.

2. Kartlägg S: yttre och inre stimuli

Yttre stimuli är sinnesintryck (plats, tid, personer, ljud). Inre stimuli är tankar, kroppsförnimmelser, känslor som blir triggers. Missa inte de inre: de är oftast starkare än de yttre.

3. Beskriv O, sårbarhet just i stunden

Sömn, hunger, hormonell fas, alkoholrester, tidigare erfarenheter, aktuella livshändelser, kognitiva scheman. Här kommer patientens historia in – men bara det som är relevant för just detta tillfälle.

4. Definiera R: exakt vad gjordes

Både synliga beteenden (drack tre glas vin, låste in sig, lämnade rummet) och mentala (grubblade, sökte försäkring, tvättade i huvudet). Räkna med att patienten missar de mentala – fråga aktivt.

5. Sortera K (kort) och K (lång)

Kortsiktigt: Vad blev bättre direkt? (Nästan alltid: ångesten sjönk.) Långsiktigt: Vad blev sämre? (Nästan alltid: livet blev snävare, problemet blev värre, personen fick färre erfarenheter av att klara sig.)

Vad SORKK ger dig som terapeut

• En delad förståelse med patienten om varför det ser ut som det gör.
• En karta över var i loopen behandlingen kan sätta in (byta S, förändra O, ändra R, göra K:na tydliga).
• En bas för fallformuleringen som knyter ihop enskilda situationer till ett mönster.
• En pedagogik som gör att patienten själv kan börja se sina beteenden i realtid.

Vanliga fällor

• För abstrakta S och R – analysen blir intellektuell istället för klinisk.
• Ingen skillnad mellan kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser – då försvinner poängen.
• Missar mentala R (grubbleri, mental försäkring, dagdrömmar) – vanligt vid OCD, GAD och depression.
• SORKK görs bara en gång och läggs sedan i mappen. Bra fallarbete kräver flera SORKK över tid.

Från SORKK till behandling

När du har en tydlig SORKK öppnar sig behandlingsalternativen. Behöver S ändras? (Miljöanpassning, sömnvanor.) Kan O modifieras? (Kognitiv omstrukturering, mindfulness, medveten kroppsuppmärksamhet.) Ska R bytas ut? (Exponering, färdighetsträning, beteendeaktivering.) Behöver K göras synliga för patienten? (Ofta det första steget, utan att patienten själv ser priset förändras inget.)

Vanliga frågor