EAP och personalstöd – därför spelar behandlarens utbildning roll

Personalstöd, samtalslinje, EAP. Namnen skiftar, men idén är densamma: arbetsgivaren betalar för att medarbetarna snabbt ska få prata med någon när livet eller jobbet blir tungt. Det är en bra idé, och den sprider sig fort. Den fråga som sällan ställs vid upphandlingen är vem samtalskontakten faktiskt är och vad han eller hon kan.

Vad är ett EAP?

EAP står för Employee Assistance Program. Arbetsgivaren tecknar avtal med en leverantör, och de anställda kan sedan ringa eller boka ett fåtal kostnadsfria samtal om stress, relationer, oro, sorg eller problem på jobbet. En internationell enkät bland EAP-yrkesverksamma i 25 länder visade att tjänsterna oftast drivs av privata vinstdrivande bolag och att ett ärende vanligen omfattar fyra till fem samtal.

I Sverige säljs samma sak under namn som personalstöd eller samtalsstöd. Ibland ingår det i ett avtal med företagshälsovården, ibland köps det separat från en digital aktör.

Behovet är stort och växer

Psykiatriska diagnoser har varit den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige sedan 2014. Enligt Försäkringskassan ökade antalet pågående sjukfall med psykiatrisk diagnos från omkring 30 000 år 2010 till cirka 85 000 år 2025. Stressrelaterad psykisk ohälsa har ökat mest, och psykisk ohälsa står i dag för över hälften av alla längre sjukfall.

Kostnaderna syns också i kronor. Under 2023 stod de stressrelaterade sjukfallen för 21 procent av sjukpenningutgifterna, motsvarande 9,2 miljarder kronor. För en enskild arbetsgivare kommer därtill sjuklön, vikarier och det tapp i arbetsförmåga som uppstår långt innan någon blir sjukskriven.

Vad säger forskningen om effekten?

Den största datamängden kommer från Workplace Outcome Suite, ett frågeformulär som EAP-leverantörer i många länder använder före och efter samtalen. I en sammanställning av 24 363 ärenden minskade frånvaron kopplad till det personliga problemet från i genomsnitt 7,4 till 3,9 timmar per månad. Den tydligaste förbättringen gällde presenteeism, alltså att man är på jobbet men presterar sämre för att man mår dåligt.

Den senare rapporten från samma projekt omfattar drygt 141 000 användare mellan 2010 och 2022. Samtliga mått förbättrades, och författarna uppskattar att varje investerad krona ger omkring fem tillbaka i återvunnen arbetstid. Siffran är en beräkning byggd på branschdata och bör läsas som en fingervisning.

En systematisk översikt från Deakin University gick igenom 17 studier. Författarna fann att EAP förbättrade de anställdas funktion och minskade presenteeism, medan resultaten för sjukfrånvaro var blandade. De konstaterade också att många studier hade svag design och saknade jämförelsegrupp.

Kompetensen är sällan granskad

I Sverige är psykolog och psykoterapeut skyddade yrkestitlar som kräver legitimation från Socialstyrelsen. Titlar som terapeut, samtalsterapeut och coach får däremot användas av vem som helst. Det finns inget lagkrav på vilken utbildning den som tar emot samtal i ett personalstöd ska ha.

Samma mönster syns internationellt. En kanadensisk forskargrupp beskriver EAP-området som oreglerat, där det i praktiken inte finns några krav på vem som får kalla sig EAP-rådgivare. Den globala enkäten ovan visade att det finns få utbildningar specifikt för området och att de professionella standarderna mest är frivilliga. I en amerikansk intervjustudie med experter i branschen beskrevs stora variationer i arbetssätt och att många leverantörer hade kvalitetsproblem, samtidigt som köparna sällan krävde att få se någon kvalitetsuppföljning.

Vi har inte hittat någon kartläggning av vilken utbildning samtalskontakterna i svenska personalstödstjänster har. Många leverantörer anlitar legitimerad personal. Poängen är att ingenting i regelverket garanterar det, och att det därför är upp till arbetsgivaren att fråga.

Metoden spelar också roll. En stor metaöversikt av arbetsplatsinsatser vid depression och ångest fann starkare stöd för KBT-baserad stresshantering än för allmänt stödjande samtal. Arbetsinriktade insatser byggda på KBT och exponering hade starkt stöd för att minska symtomen och måttligt stöd för att förbättra återgången i arbete.

Vad KBT-kompetens tillför i korta samtal

Ett EAP-ärende är kort. På fyra eller fem samtal hinner man sällan med en hel behandling, men man hinner mycket om samtalen har en tydlig riktning. Det är där KBT är till hjälp. Behandlaren kartlägger problemet konkret, tillsammans med medarbetaren, och sätter mål som går att följa upp mellan samtalen.

• Funktionell analys gör det möjligt att se vad som håller stressen eller undvikandet vid liv, till exempel att mejl besvaras sent på kvällen för att dämpa oron inför nästa dag.
• Beteendeaktivering och schemaläggning av återhämtning hjälper den som har börjat dra sig undan.
• Problemlösning och prioritering ger struktur när arbetsbördan känns oöverskådlig.
• Sömnråd enligt KBT-principer gör ofta tydlig skillnad tidigt.
• En strukturerad bedömning gör det lättare att upptäcka depression, suicidrisk eller utmattning som behöver hänvisas vidare till vården.

Den sista punkten är kanske viktigast. En samtalskontakt med god klinisk grund vet när ett par stödsamtal räcker och när personen behöver mer. Det skyddar medarbetaren och det skyddar arbetsgivaren.

Läs mer om funktionell analys och SORKK

Skräddarsydda kurser för personalstöd och företagshälsa

Psyklinisk utbildar team som möter anställda i samtal. Det kan vara leverantörer av personalstöd, företagshälsovård, HR-avdelningar eller organisationer med egna stödfunktioner. Vi utgår från er verksamhet och bygger kursen kring de situationer era samtalskontakter möter, som stress, utmattning, oro, konflikter och återgång i arbete.

Undervisningen sker på distans med kliniskt verksamma lärare och kan kombineras med handledning på verkliga ärenden. Omfattningen anpassas, från en kortare introduktion i KBT-baserade samtal till längre utbildningar för den som vill fördjupa sig.